För knappt ett år sedan flyttade jag ner till Lund och jag minns att jag satt ihopsjunken på golvet och grät den kvällen när mamma och pappa precis hade åkt. Jag hade varken utbildning eller jobb som väntade och hade precis flyttat till en, för mig, relativt okänd stad och kände bara några få. Jätteroligt och spännande, såklart, men också skitläskigt. Många gånger funderade jag på om jag skulle säga upp mitt beonde och flytta hem till säkerheten igen där jag visste att jag skulle få jobb, men det var något som höll mig kvar och nu sitter jag här, ett år senare. Ett år som fyllt mit liv med så mycket glädje, sorg, kärlek och ilska. Ett år som givit mig så många fina minnen tillsammans med människor som jag älskar.