Så har planen varit och vad jag sagt när vänner frågat. En bra plan fram tills dess att jag igårkväll kom på att det är torsdag IMORGON. Alltså idag. Det är möjligt att planen fortfarande går att genomföra men just nu känns det mest som ett gigantiskt berg som ska bestigas. Jag har en styck kropp som nog tycker att jag kört på liiite för hårt den senaste tiden och nu skriker efter vila på alla plan. Nog att jag känt varningsklockan ringa några gånger de senaste veckorna, men när man har haft huvudansvar för en valborgssittning för 75 personer så går det inte riktigt att vila. Det går inte heller att vila från flyttstäd. Skolan däremot har fått ligga lite på is de senaste veckorna. Jag går på det som känns mest väsentligt och läser ikapp annat hemifrån. Livspusslet känns med andra nog något svårpusslat i nuläget. Ni vet när man sitter där runt bordet och inte alls kan förstå hur pusslet tillslut ska bli den bild som finns på kartongen. Lite så känns det.