...Rent psykiskt iaf. Jag har haft en tufft år på många sätt och vis men det är nu jag äntligen kan säga att jag mår bra. Det är två män i mitt liv som ska ha stort tack för det. Först och främst är det världens finaste pappa i himmelen som ska ha all tack och så Isak såklart. Kände länge i mina böner "varför händer ingenting? eller Varför får inte jag må bra?" Men Gud är god. Han ger inte alltid bönesvaren på det sättet som vi själva tror. I mitt fall känns det som om att Isak kan ha varit hans svar till mig. Isak har fått mig att känna mig vacker och det är ett stort steg i mitt liv. Det var längesedan jag kunde kolla i spegeln och tänka "Jo, men idag är jag snygg" men idag hände det. Jag blev nästan lite chockad. Vad hände där lixom? Det är en bra bit kvar till det jag vill uppnå men detta är ett stort steg i rätt riktning. Pappa sa det häromdagen att jag ser mycket gladare och piggare ut nu. Och det har väl att göra med mitt välmående. Nu kan jag le på riktigt och verkligen känna mig lycklig. Förut förväntade sig människor i min närhet att jag skulle vara "den glada tjejen" eller liknande men nu kan jag verkligen vara den tjejen. Inte för att alla andra vill att jag ska vara det utan för att jag känner mig bra och lycklig. Sen så säger jag inte att jag mår bra jämnt och att jag är nöjd över mig själv för det skulle vara en lögn. Men jag är på rätt väg och fortsätter jag kämpa och vandra på denna ibland krokiga väg så kommer jag förhoppningsvis komma till den dagen då jag kan känna mig nöjd med mig själv och verkligen kunna leva mitt liv så som jag vill leva.



sov gott!
puss
/C