Att vara tacksam.
Att känna tacksamhet är något jag måste jobba med. Att känna tacksamhet över att jag har en frisk kropp, att jag har tak över huvudet och mat på bordet varendaste dag. Livet är skört och kan förändras markant på en yttepyttestund. Jag är så tacksam över att få bo i ett land som erbjuder god sjukvård när sjukdomen eller olyckan är framme. Denna vecka har innehållit lite väl mycket äventyr för att jag ska vara nöjd, men tack vare god sjukvård är läget under kontroll. Tänk så fint ändå att få bo i ett land där man får sjukvård GRATIS och kan få all den hjälp man behöver. Tacksamt! Trots dagens tråkiga äventyr blev det ändå ett väldigt fint dygn tillsammans med några av de guldkorn i mitt liv. Att få baka både brödbullar och kanelbullar tillsammans med min stora bakförebild till mormor kändes helt fantastiskt. Så fint och tacksamt att få ha kvar både mormor och morfar i livet. De två som genom åren älskat gränslöst och alltid satt familjen först. Just därför kändes detta dygnet med dem extra betydelsefullt då jag kunde få komma hem till dem och älska gränslöst, sätta familjen först och bara umgås. Mormor frågade om vi inte kunda baka lite och mitt svar på det vet ni nog vid detta laget. Såklart vi kunde! Att förena nytta med nöje måste ju ändå vara det bästa!
gårdagens kanelbullebak med mormor.
"Gårdagen är förbi, morgondagen har du ej sett och idag hjälper Herren."
De orden var det sista som la sig på näthinnan innan jag stängde igen dörren hemma hos mormor och morfar, visst är det fantastiskt? Just idag kändes det extra bra att få läsa de orden som jag egentligen läst en massa gånger tidigare utan att riktigt lägga märke till dem. Idag fick de en helt ny innebörd.
Ta hand om dig!
KRAM!